Hållbar projektledning

Else-Marie Malmek arbetar med hållbar projektledning

Publicerad: 24 november 2010 01:40

Hållbar projektledning – bara ett modeord eller finns det en djupare innebörd? För egen del innebär det att jag utgår från det klassiska hållbarhetsmottot refuse, reuse, reduce och recycle, samtidigt som jag tar in det sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektivet.

Den första frågan jag som projektledare ställer, är om jag vill arbeta för denna kund (refuse). Det kan vara tufft att välja bort en kund, särskilt i det fall ekonomin är svag, men det gäller att värna om både det personliga och företagets varumärke på lång sikt.

Den andra frågan jag ställer är om syftet med uppdraget är i linje med mitt företags affärsidé. Ofta innebär ett projekt någon form av förändring och frågan gäller om syftet med förändringen är i linje med mina värderingar? Jag kan själv inte erinra mig att jag behövt tacka nej till ett projektledaruppdrag på grund av att syftet med projektet inte överensstämt med min värdegrund. Men det har hänt att den potentiella kunden valt bort mig på grund av mina krav på att få genomföra projektet utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Nästa steg handlar om att inte uppfinna hjulet igen utan att återanvända det som redan finns (reuse). Många gånger, inte minst inom stora organisationer, finns tidigare framtagna resultat som kan återanvändas liksom individer som varit med i tidigare projekt vars kunskap och erfarenhet kan bli en språngbräda i nytt projekt. Genom att sätta samman tvärfunktionella team från olika branscher och med olika professioner och bakgrund, kan tidigare lösningar återanvändas på ett helt nytt sätt. Det är effektivt och resurssnålt och min erfarenhet är att det ofta leder till innovationer.

Ett projekt ska vara resurseffektivt utifrån ett livscykelperspektiv (reduce) – alltså med avseende på projektets genomförande liksom på projektets resultat – och inkluderar såväl hårda resurser som människor.

Som projektledare gäller det att tänka och arbeta utifrån ett så kallat lean-perspektiv till exempel genom att arbeta utifrån standardiserade metoder, processer och best practice ( ITIL, Cobit med flera), att utnyttja elektroniska projektledningsverktyg för att minimera administrationen och för att genomföra virtuella möten med mera. (Självklart måste vi människor mötas även fysiskt emellanåt – den sociala dimensionen är mycket viktig för ett framgångsrikt projekt!).

Vid seminarier och workshops gäller det att välja lokal och mat med omsorg. Är konferensanläggningen svanenmärkt? Serveras ekologisk och närproducerad mat och dryck? är platsen tillgänglig med kollektivtrafik?

Resurseffektivitet gäller också för själva projektlösningen under hela dess livscykel, till exempel införandet av nya system, nya produkter och komponenter, eller uppförandet av en helt ny fabrik i till exempel Kina.

Gäller det nya system eller ny fabrik är krav på minimal energiförbrukning vid själva användandet en självklarhet men även andra miljömässiga och sociala aspekter måste tas i beaktande för att minska risken för att människor och/eller miljön far illa och för att på så sätt minimera eventuella risker som annars kan få negativa effekter på ekonomin. Hur sker transporterna och varifrån? Hur är de miljömässiga och sociala förhållandena lokalt? Hur ser det ut i leverantörsledet? Det finns ett oändligt antal frågor att ställa sig men detta ska man naturligtvis göra på ett mer systematiskt sätt, genom olika modeller, standarder, utvärderingar ( till exempel Global Reporting Initiative).

När det gäller återvinning (recycling) är fordonsindustrin väldigt duktig på detta och har på så sätt åstadkommit en mycket hög grad av återvinning, (kunskap som snarast borde överföras till IT- och elektronikbranschen). En förutsättning för att lyckas med detta är att man redan i designfasen tar in återvinning som ett viktigt krav. Det gäller alltså att så tidigt som möjligt i förändringsarbetet, eller vad det nu gäller, tänka på vad som händer när produkten, tjänsten, projektet är till ända. ”Tänk på döden” – som det står på stenportalen intill Stampens kyrkogård i Göteborg.

Projektledning utifrån ett hållbarhetsperspektiv innebär ett förhållningssätt där det är lika viktigt att planera, genomföra och följa upp de sociala och miljömässiga aspekterna som det är att planera, genomföra och följa upp ekonomin. Så mitt råd till alla projektledare är att utöva sin profession utifrån mottot refuse – reduce – reuse – recycle och relax, för det är detta som gör dig till en hållbar projektledare som håller i längden!

Else-Marie Malmek
Malmeken

Krönikören har drygt 25-års erfarenhet av affärs- och verksamhetstutveckling, outsourcing och projektledning, mestadels från fordonsindustrin. Else-Marie har gedigen erfarenhet av att leda stora komplexa projekt, ofta i gränslandet mellan IT och verksamheten. Hon har bland annat haft uppdrag som JV-koordinator och IT Transition team leader vid bildandet av Pininfarina Sverige AB samt arbetat som projektledare för SEVS, Safe Efficient Vehicle Soultions, ett industriellt forskningsprojekt om hållbara transportlösningar år 2030+ med 14 parter från såväl industri som akademi.

Else-Marie är entreprenör och innovativ till sin läggning. Som anställd på Volvo Cars tog hon 1996 initiativet till the Network Concept Car, en uppkopplad konceptbil med miljövänlig bilpool som business case, en pusselbit i det vi idag känner som SunFleet. Läs mer om Malmeken på www.malmeken.se