Sverige har blivit hårdare

Sara Farnebo på konsultbolaget Preera, ett av företagen bakom Sverigestudien

Landet är på väg mot ett allt hårdare samhällsklimat – osäkerhet, oro och rädsla ökar.

Det visar Sverigestudien – en omfattande kartläggning över svenskarnas värderingar, som presenteras idag.

Undersökningen mäter vilka värderingar som präglar Sverige, dess kommuner och arbetsplatser och ger beslutsfattare, politiker och arbetsgivare värdefulla insikter om de värderingar som präglar det svenska samhället.

Sverigestudien arrangeras av AB Volvo, konsultföretaget Preera samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den genomförs på fyra olika nivåer:

• Personliga värderingar
• Värderingar på arbetsplatsen (rådande respektive önskade)
• Värderingar på kommunnivå (rådande respektive önskade)
• Värderingar på nationell nivå (rådande respektive önskade)

De olika perspektiven hänger tätt ihop och påverkar varandra.

Rädslodrivna värderingar

Ett hårdnande samhällsklimat med ökade konflikter är en tydlig trend i årets undersökning. Nya värdeord på nationella topp-tiolistan över rådande värderingar är våld och brott samt konflikt/aggression. I södra Sverige tar sig ordet hat in på topp-tio.

– Svenskarnas syn på utvecklingen präglas av oro, osäkerhet om framtiden och alltfler rädslodrivna värderingar, säger Sara Farnebo, managementkonsult och kontaktperson för Sverigestudien hos konsultbolaget Preera.

Osäkerhet om framtiden är, enligt studien, det som kännetecknar Sverige allra mest, följt av arbetslöshet och byråkrati.

Hela åtta värdeord på topp-tiolistan över rådande värderingar är ord som ökar det samhälleliga energiläckaget. Orden som används i år är också mer extrema än tidigare.

– Det nya på nationell nivå är att vi fått in ord som är direkt begränsande, inte som tidigare potentiellt begränsande, säger Sara Farnebo.

Energiläckaget i landet Sverige ökar markant och har aldrig varit större. I år är det 47 procent. Endast Storgöteborg redovisar minskat energiläckage med en nedgång till 45 procent. I Storstockholm ökar läckaget med tio procentenheter, från 38 till 48 procent.

De tre mest önskade värderingarna på samhällsnivå är arbetstillfällen, ekonomisk stabilitet och ansvar för kommande generationer. Ordet jämlikhet klättrar fem placeringar och hamnar i årets mätning på femte plats direkt efter välfungerande sjukvård.

Skillnaden mellan könen är inte stor men kvinnor väljer i högre utsträckning hållbarhets- och relationsbetonade värderingar såsom bevarande av naturen, omsorg om de äldre och mänskliga rättigheter. Män däremot väljer i högre utsträckning värderingar med strukturell betoning såsom ekonomisk stabilitet, demokratiska processer och upprätthållande av lag och ordning.

Värderingar av typen relationer och en gemensam eller kollektiv kraft/vilja lyser med sin frånvaro på topp-tiolistan över önskade nationella värderingar. Det kan tolkas som en tilltro till att strukturer och system är lösningen på problemen, snarare än mänskliga relationer och medmänsklig tillit, menar författarna till studien.

Energiläckaget ökar i Sverige. I Storstockholm går det från 38 till 48 procent.

Byråkratiska kommuner

Flera av de potentiellt begränsande värdeord som återfinns på topp-tiolistan över rådande värderingar på nationell nivå återfinns även på motsvarande lista på kommunnivå. Byråkrati, arbetslöshet, resursslöseri, kortsiktighet och osäkerhet om framtiden är ord som förekommer på bägge listorna.

På kommunal nivå är den största förändringen att byråkrati för första gången är det värdeord som respondenterna anser känneteckna sin kommun allra mest. Kostnadsjakt, som i förra mätningen hamnade på andra plats har i årets mätning rasat till en niondeplats.

På andra plats bland rådande värderingar på kommunnivå finner vi arbetslöshet, följt av mångfald som klättrat två placeringar. Ett ord som dessutom är nytt på nationella topp-tiolistan där det lägger beslag på sistaplatsen.

Ordet förvirring, som i förra mätningen var ny på kommunnivå avancerar, från nionde plats 2014 till femte plats i år.

Önskade värderingar på kommunnivå är i fallande ordning arbetstillfällen, ekonomisk stabilitet och ansvar för kommande generationer. På fjärde plats hittar vi bevarande av naturen.

Energiläckaget är något lägre på kommunnivå jämfört med den nationella nivån. Det stannar på 41 procent, exakt lika stort som vid föregående två mätningar. Sju av värdeorden på topp-tiolistan är potentiellt begränsande.

Kostnadsjakt råder i företagen

När det gäller värderingar på arbetsplatsen toppar lagarbete, kostnadsjakt och ansvar listan, precis som de gjorde i förra mätningen. Ordet förvirring klättrar tre steg och går i år in på sjätte plats.

Ut från topp-tiolistan över rådande värderingar åker samarbete och kortsiktighet. De ersätts av kvalitet och anställdas hälsa.

Anställdas hälsa är, liksom tidigare år, den allra mest önskade värderingen på arbetsplatsen. Såväl privat som offentlig sektor, alla åldersgrupper oavsett nationell bakgrund och samtliga regioner har denna värdering som nummer ett.

Som nummer två och tre på listan över önskade värderingar på arbetsplatsen hamnar humor/glädje samt balans hem/arbete vilken avancerar tre placeringar.

Årets mätning indikerar en viss förflyttning i riktning mot mer konstruktiva värderingar på arbetsplatser inom offentlig sektor. Här toppar lagarbete, byråkrati och engagemang listan, följt av göra skillnad/något betydelsefullt som klättrar fem placeringar.

I näringslivet är kostnadsjakt det som anses känneteckna arbetsplatsen allra mest, följt av lagarbete och vinst.

Liksom tidigare år saknas värderingar som har att göra med service till externa intressenter på topp-tiolistan. Det gäller såväl samhällsorienterade värderingar som synen på kunden/brukaren.

Det första kundordet, kund/brukartillfredsställelse, gör visserligen en rejäl uppryckning i år men återfinns ändå först på plats 35 för rådande värderingar och plats 32 för önskade värderingar. Vid förra mätningen återfanns det första kundordet på plats 57 respektive 55.

Här skiljer Sverige ut sig i ett internationellt perspektiv. Ett tiotal andra länder som också genomfört studien har alla med ordet kundtillfredsställelse på topp tio antingen över nuvarande eller önskade värderingar, i de flesta fall på båda listorna.

Ingen större skillnad kan skönjas mellan arbetsplatser i offentlig eller privat sektor. Brukaren är lika osynlig som kunden, även om en attitydförändring kan vara på gång inom offentlig sektor.

– Det är glädjande att se att värderingen göra skillnad/något betydelsefullt i år gör en rejäl klättring inom offentlig sektor, konstaterar Sara Farnebo.

Värderingar som har att göra med att initiera och leda utveckling och förändring lyser också med sin frånvaro. Det enda ord inom detta område som får någon högre placering är anpassningsbarhet, men det ses snarare som ett reaktivt beteende i relation till förändring. Ordet kreativitet återfinns inte på topp-20.

Energiläckaget på arbetsplatser i offentlig sektor sjunker från 28 till 23 procent. Fyra av värdeorden på topp-tiolistan är potentiellt begränsande.

För privat sektor är energiläckaget 22 procent, samma som vid föregående mätning 2014. Endast ett av värdeorden på topp tio är potentiellt begränsande.

I en organisation är en hälsosam energiläckagenivå under 10 procent och kollapsar om det överstiger 50 procent. Det visar många års globala studier, enligt Barrett Values Centre som tagit fram modellen som undersökningen bygger på.

Kvinnor väljer hälsa och medkänsla

Familj och humor/glädje toppar listan för våra personliga värderingar, precis som i förra mätningen. Ärlighet avancerar två placeringar och återfinns i år på tredjeplatsen.

De personliga värderingarna är de som förändrar sig minst från år till år. Ut från topptio-listan åker omtanke och in kommer hälsa.

Sju av elva värderingar är desamma för bägge könen. Kvinnor tenderar dock oftare att välja medkänsla, omtanke och hälsa, medan män istället väljer ekonomisk stabilitet, anpassningsbarhet och balans hem/arbete

Individorienterade värderingar tycks bli allt viktigare medan de relationsorienterade tappar i betydelse. Svensken fokuserar på sig själv och sin innersta krets, snarare än på andra människor och deras behov.

Inga värderingar på den högsta medvetenhetsnivån som representerar en vilja att ge tillbaka till planeten och mänskligheten återfinns på topplistorna.

Syftet med Sverigestudien är att inspirera till dialoger om de värderingar som formar oss själva, våra arbetsplatser och det samhälle vi lever och verkar i. Den ger inte några förklaringar, utan vill visa på vad som kan vara värdefullt att samtala om.

Topp 10-listor

Rådande kultur i Sverige

1. Osäkerhet om framtiden (PB)
2. Arbetslöshet (PB)
3. Byråkrati (PB)
4. Resursslöseri (PB)
5. Skyller på varandra (PB)
6. Kortsiktighet (PB)
7. Våld och brott (PB)
8. Yttrandefrihet
9. Konflikt/aggression (PB)
10. Mångfald

Önskad kultur i Sverige

1. Arbetstillfällen
2. Ekonomisk stabilitet
3. Ansvar kommande generationer
4. Välfungerande sjukvård
5. Jämlikhet
6. Långsiktighet
7. Upprättande av lag och ordning
8. Demokratiska processer
9. Bevarande av naturen
10. Fred

Rådande kultur på kommunnivå

1. Byråkrati (PB)
2. Arbetslöshet (PB)
3. Mångfald
4. Miljömedvetenhet
5. Förvirring (PB)
6. Resursslöseri (PB)
7. Kortsiktighet (PB)
8. Osäkerhet om framtiden (PB)
9. Kostnadsjakt (PB)
10. Bevarande av naturen

Önskad kultur på kommunnivå

1. Arbetstillfällen
2. Ekonomisk stabilitet
3. Ansvar kommande generationer
4. Bevarande av naturen
5. Långsiktighet
6. Miljömedvetenhet
7. Demokratiska processer
8. Medborgarinflytande (invånare)
9. Pålitlig samhällsservice
10. Jämlikhet

Rådande kultur på arbetsplatsen, privat sektor

1. Kostnadsjakt (PB)
2. Lagarbete
3. Vinst
4. Kvalitet
5. Ansvar
6. Resultatinriktat
7. Humor/glädje
8. Anställdas hälsa
9. Anpassningsbarhet
10. Engagemang

Önskad kultur på arbetsplatsen, privat sektor

1. Anställdas hälsa
2. Humor/glädje
3. Balans hem/arbete
4. Lagarbete
5. Erkännande av anställda
6. Anpassningsbarhet
7. Ekonomisk stabilitet
8. Kvalitet
9. Medarbetarengagemang
10. Engagemang

Rådande kultur på arbetsplatsen, offentlig sektor

1. Lagarbete
2. Byråkrati (PB)
3. Engagemang
4. Göra skillnad/något betydelsefullt
5. Ständigt lärande
6. Kostnadsjakt (PB)
7. Ansvar
8. Långa arbetstider (PB)
9. Förvirring (PB)
10. Samarbete

Önskad kultur på arbetsplatsen, offentlig sektor

1. Anställdas hälsa
2. Balans hem/arbete
3. Humor/glädje
4. Lagarbete
5. Erkännande av anställda
6. Ekonomisk stabilitet
7. Samarbete
8. Anpassningsbarhet
9. Engagemang
10. Medarbetarengagemang

Personliga värderingar

1. Familj
2. Humor/glädje
3. Ärlighet
4. Ansvar
5. Tar ansvar
6. Vänskap
7. Ekonomisk stabilitet
8. Positiv attityd
9. Medkänsla
10. Hälsa

Fakta – Sverigestudien
Sverigestudien är sedan 2009 en återkommande kartläggning av Svenskarnas värderingar. Bakom Sverigestudien 2016 står Preera, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt AB Volvo. Studien bygger på en metod, Cultural Transformation Tool (CTT), som tagits fram av Barrett Values Centre, ett institut som sedan 1997 utvecklat och förfinat metoden som idag används i 80 länder. Syftet är att synliggöra värderingarna hos de som bor i Sverige utifrån en övertygelse att människor med kunskap om sina värderingar fattar mer medvetna, och därmed klokare beslut.

Fakta – modellen Cultural Transformation Tool (CTT)
Kärnan i CTT utgörs av sju nivåer av medvetenhet. Modellen är skapad av Barrett Values Centre och en vidareutveckling av Abraham Maslows teori om människans grundläggande behov och motivationsfaktorer. Modellen bygger vidare på Maslows behovspyramid genom att koppla sju nivåer av motivation och medvetenhet till fyra grundläggande mänskliga behov. Till varje nivå av medvetande har därefter ett stort antal värdeord kopplats.

Nivå 1 – 3 fokuserar på basala men viktiga faktorer för organisationens överlevnad och framgång. På dessa nivåer kan det finnas potentiellt begränsande värderingar och beteenden, som drivs av rädsla och som uttrycks i ord som kontrollbehov, skuld, manipulation, byråkrati, skyller på varandra.

Nivå 4: Transformation – fokuserar på ständiga förbättringar, lärande och produktutveckling. Hit hör värdeord som överbryggar de potentiellt begränsande värdena på nivå 1-3. Några exempel är ansvar, lärande, innovation, teamwork, kunskapsdel­ning och personlig utveckling.

Nivå 5 – 7 representerar själens motivationsfaktorer och fokuser­ar på det gemensamt goda och externt kontaktskapande.

Fakta – begreppet energiläckage
Värdeord som hierarki, byråkrati, kostnadsjakt med flera kodas i undersökningen som potentiellt begränsande. Med potentiellt menas att orden inte alltid är begränsande. Ett visst mått av byråkrati kan vara nödvändigt för ordning och reda. Men överdrivet fokus innebär att verksamheten hämmas och resultatet begränsas. Genom att dividera antalet potentiellt begränsande värdeord med det totala antalet värdeord får man fram energiläckaget. Enligt Barrett Values Centers erfarenhet från 1000-tals mätningar representerar ett enda potentiellt begränsande värdeord på tio-i-topplistan för rådande värderingar en energiläckagekostnad på 5% av omsättningen. Fyra sådana ord skulle alltså representera en kostnad på 20%. Vid 50% är verksamheten konkursmässig. Hållbara organisationer förstår detta samspel av värderingar, beteenden och kultur. De inser att energiläckagekostnader kan utgöra en betydande dold kostnad i företaget.