Ljuset kommer från Stockholm
Av: Bosse Westermark
Publicerad: 3 juni 2014 09:30

Emilie Widarsson på konsultföretaget Preera, en av arrangörerna av Sverigestudien
Lagarbete dominerar. Kostnadsjakten avtar. Hälsa prioriteras. Kreativiteten slumrar och kunden är försvunnen. Idag presenteras Sverigestudien 2014.
Kostnadsjakt, som förra året var det ord svensken tyckte kännetecknade sin arbetsplats allra mest har nu halkat ned till en andraplats. 2014 är det lagarbete vi tycker är mest utmärkande på jobbet.
Svenska arbetsplatser har generellt sett blivit mer präglade av samarbete, engagemang och glädje.
– Det är en något ljusare bild som träder fram, och det är framförallt i Stockholmsområdet det sker en intressant och konstruktiv utveckling, säger Emilie Widarsson på konsultföretaget Preera som tillsammans med Skandia och Volvokoncernen arrangerar studien.
Invånarna i Göteborg med omnejd ger däremot en mörkare bild av sin situation än förra året. Medan de boende i Stockholmsregionen beskriver arbetsplatser präglade av lagarbete och engagemang är kostnadsjakt, kortsiktighet och slutenhet framträdande värdeord på arbetsplatserna i Storgöteborg.
Också när det gäller synen på kommunen och resten av samhället är bilden betydligt mörkare i Göteborgsregionen jämfört med övriga Sverige.
Även i år är anställdas hälsa den mest önskade värderingen, såväl inom privat som offentlig sektor. Samtidigt är detta den värdering där gapet mellan rådande och önskad verklighet är som allra störst. 2012 var det 21 procent som ansåg att anställdas hälsa var en värdering som kännetecknade arbetsplatsen, 2013 var det 19 procent och i år är det 18 procent.
Ny på topp tio bland önskade värderingar är balans hem/arbete, som ersätter medarbetarengagemang.
Byråkrati försvinner från topp tio bland rådande värderingar och ersätts av samarbete. I övrigt är det samma ord som finns med på listan som förra året, om än i något förändrad ordningsföljd. Samtidigt sjunker antalet potentiellt begränsande värdeord från fem till fyra.
Ordet förvirring, som de senaste tre åren legat på en femteplats kommer i årets mätning först på nionde plats. Det är framförallt personal inom privat sektor som tycker att förvirringen inte längre är lika framträdande. Å andra sidan tar sig ordet förvirring nu in på topp-tio på kommunal nivå (9:e plats).
Trenden att kunden blir allt mer osynlig fortsätter. 2014 kommer det första kundordet (kund/brukartillfredsställelse) på plats nr 57 (-2) för rådande värderingar och nr 55 (-8) för önskade värderingar. Även i övrigt är världen utanför den egna organisationen märkligt osynlig i både privat och offentlig sektor. Alla andra länder som gör nationella studier på organisationsnivå har med ordet kundtillfredsställelse på topp tio antingen för nuvarande eller önskade värderingar, i de flesta fall på båda listorna.
Liksom tidigare år lyser också kreativitet och ständigt lärande med sin frånvaro. Ingen av dem återfinns ens på 20-i-topp.
En annan tendens i årets studie är att skillnaden ökar mellan privat och offentlig sektor.
Nya ord som kommer in på tio-i-topp-listan för privat sektor är entreprenörskap, vinst och engagemang. Ut åker hierarki, förvirring och anpassningsbarhet.
På arbetsplatser inom offentlig sektor tar sig en ny värdering in på topp-tio: Göra skillnad/något betydelsefullt. En förändring att glädjas åt då denna värdering är den enda på listan som tydligt har med världen utanför organisationen att göra. Ut ur listan åker engagemang.
I offentlig sektor är hälften av värdeorden på tio-i-topplistan potentiellt begränsande (PB). De är byråkrati, hierarki, kortsiktighet, kostnadsjakt och förvirring. Privat sektor har endast ett sådant ord, kostnadsjakt.

Stockholm visar vägen mot mer medvetna värderingar
Energiläckaget i svenska organisationer minskar från 27 till 25 procent. Trots det är det alltså fortfarande en betydande mängd mänsklig energi som går till spillo på svenska arbetsplatser.
Även på nationell nivå minskar energiläckaget som här går från 47 till 43 procent. Och det är Stockholmsområdet som driver utvecklingen, från 48 till 38 procent. För Storgöteborg går utvecklingen åt andra håller, här sker istället en ökning av energiläckaget från 46 procent till 47. Exempelvis väljs ordet resursslöseri i år av 42 procent av göteborgarna, en ökning från 28 procent förra året.
Arrangörerna till studien tar i sin rapport också upp användningen av anti-depressiva medel. För femte året i rad är det invånarna i Västra Götaland som får mest anti-depressiva mediciner utskrivna i hela landet. Minst anti-depressiva medel skrivs ut i Stockholm. Det finns ett klart samband mellan psykisk ohälsa och organisationens energiläckage.
På den nationella topp-tio listan är sju av värdeorden potentiellt begränsande. Arbetslöshet anses allra mest kännetecknande för landet som helhet. Även på kommunnivå är nu arbetslöshet mest utmärkande, upp två placeringar från föregående år.
Större andel kvinnor än män väljer ansvar för kommande generationer (46 procent kvinnor, 36 procent män), välfungerande sjukvård (39 procent kvinnor, 31 procent män) och bevarande av naturen (35 procent kvinnor, 23 procent män).
Ordet miljömedvetenhet som rådande värdering på nationell nivå har en fallande trend alltsedan mätningarna startades. Det har gått från en sjätteplacering till en 14:e plats i år. Det står i kontrast till utvecklingen av samma ord på listan över önskade värderingar. Här går trenden i motsatt riktning, från en 16:e plats till en 6:e plats 2014.
– Årets studie väcker nyfikenhet över de regionala skillnaderna samtidigt som vi känner en försiktig glädje över trendbrottet för arbetsplats, kommun och nation, säger Emilie Widarsson.
Arrangörerna framhåller att målet med Sverigestudien är att starta en dialog. Det är när vi tillsammans börjar prata om vad resultatet betyder för oss som studien kan komma att göra skillnad, skriver de i rapporten.
Fakta – Sverigestudien
Sverigestudien är sedan 2009 en årligen återkommande kartläggning av Svenskarnas värderingar. Bakom Sverigestudien 2014 står Preera, Skandia och Volvokoncernen. Studien bygger på en metod, Cultural Transformation Tool (CTT), som tagits fram av Barrett Values Centre, ett institut som sedan 1997 utvecklat och förfinat metoden som idag används i 80 länder. Syftet är att synliggöra värderingarna hos de som bor i Sverige utifrån en övertygelse att människor med kunskap om sina värderingar fattar mer medvetna, och därmed klokare beslut.
Fakta – modellen Cultural Transformation Tool (CTT)
Kärnan i CTT utgörs av sju nivåer av medvetenhet. Modellen är skapad av Barrett Values Centre och en vidareutveckling av Abraham Maslows teori om människans grundläggande behov och motivationsfaktorer. Modellen bygger vidare på Maslows behovspyramid genom att koppla sju nivåer av motivation och medvetenhet till fyra grundläggande mänskliga behov. Till varje nivå av medvetande har därefter ett stort antal värdeord kopplats.Nivå 1 – 3 fokuserar på basala men viktiga faktorer för organisationens överlevnad och framgång. På dessa nivåer kan det finnas potentiellt begränsande värderingar och beteenden, som drivs av rädsla och som uttrycks i ord som kontrollbehov, skuld, manipulation, byråkrati, skyller på varandra.
Nivå 4: Transformation – fokuserar på ständiga förbättringar, lärande och produktutveckling. Hit hör värdeord som överbryggar de potentiellt begränsande värdena på nivå 1-3. Några exempel är ansvar, lärande, innovation, teamwork, kunskapsdelning och personlig utveckling.
Nivå 5 – 7 representerar själens motivationsfaktorer och fokuserar på det gemensamt goda och externt kontaktskapande.
Fakta – begreppet energiläckage
Värdeord som hierarki, byråkrati, kostnadsjakt med flera kodas i undersökningen som potentiellt begränsande. Med potentiellt menas att orden inte alltid är begränsande. Ett visst mått av byråkrati kan vara nödvändigt för ordning och reda. Men överdrivet fokus innebär att verksamheten hämmas och resultatet begränsas. Genom att dividera antalet potentiellt begränsande värdeord med det totala antalet värdeord får man fram energiläckaget. Enligt Barrett Values Centers erfarenhet från 1000-tals mätningar representerar ett enda potentiellt begränsande värdeord på tio-i-topplistan för rådande värderingar en energiläckagekostnad på 5% av omsättningen. Fyra sådana ord skulle alltså representera en kostnad på 20%. Vid 50% är verksamheten konkursmässig. Hållbara organisationer förstår detta samspel av värderingar, beteenden och kultur. De inser att energiläckagekostnader kan utgöra en betydande dold kostnad i företaget.
Personliga värderingar
Familj
Humor/glädje
Ansvar
Tar ansvar
Ärlighet
Rådande kultur på arbetsplatsen, totalt (PB = Potentiellt begränsande värdeord)
Lagarbete
Kostnadsjakt (PB)
Ansvar
Resultatinriktat
Humor/glädje
Hierarki (PB)
Engagemang
Samarbete
Förvirring (PB)
Kortsiktighet (PB)
Önskad kultur på arbetsplatsen, totalt
Anställdas hälsa
Humor/glädje
Erkännande av anställda
Lagarbete
Ansvar
Balans hem/arbete
Ekonomisk stabilitet
Engagemang
Anpassningsbarhet
Kvalitet
Rådande kultur på arbetsplatsen, privat sektor
Kostnadsjakt (PB)
Lagarbete
Resultatinriktat
Humor/glädje
Ansvar
Önskad kultur på arbetsplatsen, privat sektor
Anställdas hälsa
Humor/glädje
Ekonomisk stabilitet
Balans hem/arbete
Lagarbete
Rådande kultur på arbetsplatsen, offentlig sektor
Byråkrati (PB)
Lagarbete
Kostnadsjakt (PB)
Kortsiktighet (PB)
Samarbete
Önskad kultur på arbetsplatsen, offentlig sektor
Anställdas hälsa
Erkännande av anställda
Humor/glädje
Lagarbete
Balans hem/arbete
Rådande kultur i Sverige
Arbetslöshet (PB)
Byråkrati (PB)
Yttrandefrihet
Osäkerhet om framtiden (PB)
Materialistiskt (PB)
Fred
Resursslöseri (PB)
Skyller på varandra (PB)
Kortsiktighet (PB)
Utbildningsmöjligheter
Rådande kultur på kommunnivå
Arbetslöshet (PB)
Kostnadsjakt (PB)
Byråkrati (PB)
Miljömedvetenhet
Mångfald
Osäkerhet om framtiden (PB)
Resursslöseri (PB)
Kortsiktighet (PB)
Förvirring (PB)
Stolthet över att verka/bo/leva
Läs fler artiklar om: Värdegrund

Om författaren: