Nulägesanalys inför 2014

Ki-moon. General- sekreterare. (Foto: FN)

The heat is on, sade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i sitt korta inledningstal i samband med presentationen av den senaste IPCC-rapporten.

Den visar att jordens medeltemperatur kommer att öka mellan 2,6 och 4,8 grader från i dag fram till år 2100 om inte utsläppen drastiskt begränsas omedelbart.

Hans Rosling på Karolinska Institutet ger på sitt sedvanligt pedagogiska sätt en bild av utmaningen här.

Med tanke på behovet av att gå från 10 ton CO2 per person till 1 ton här i Sverige, som slås fast i en rapport publicerad av Naturvårdsverket, kan nog ordet drastiskt kännas i underkant.

I en annan rapport utgiven av samma statliga verk konstateras att det är orealistiskt att förvänta sig att ett hållbart samhälle ska komma till stånd utifrån nuvarande politiska strategier:

Det är en utopi att tro att vi kan fortsätta leva som vi alltid har gjort. Vi behöver en planerad övergång till hållbara livsstilar för att undvika lägre levnadsstandard i framtiden, skriver rapportförfattarna.

Även tillståndet i världsekonomin indikerar att något behöver förändras i grunden.

Aldrig tidigare har ekonomin varit så dopad av låga räntor och ofattbart stora stimulanser från centralbankerna. Aldrig förr har så många länder, regioner, städer (och svenskar) varit så skuldsatta.

När de gamla beprövade lösningarna visat sig fungera allt sämre har politiker och centralbankschefer börjat rota i verktygslådan efter nya åtgärder. Ingen tycks längre riktigt veta hur ekonomin fungerar.

Att svära i kyrkan. Antologi.

Alla vet att de historiskt låga räntorna beror på den utdragna lågkonjunkturen. Men beror lågkonjunkturen i sin tur på de långvarigt låga räntenivåerna?

Och vilka åtgärder blir i så fall aktuella?

Ekonomerna är oense. Ingen vet riktigt säkert.

För säkerhets skull får de digitala sedelpressarna berika systemet med ytterligare några miljarder. Eller biljoner.

Och som om detta inte vore nog växer sig en helt avgörande fråga allt större: Går det överhuvudtaget att kombinera ekonomisk tillväxt med den förändringsprocess som måste till för att vi ska klara 2-gradersmålet?

Edris. Ledarskapsförfattare. (Foto: Anton Svedberg)

Frågeställningen nagelfars ur en mängd olika perspektiv i antologin Att svära i kyrkan – 24 röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Boken recenseras av Karl-Erik Edris.

För den som föredrar skönlitteratur kom i höstas romanen Tunna Väggar på samma tema.

Enligt Sverigestudien har ord som byråkrati och hierarki blivit vanligare när svensken ska beskriva sin arbetsplats. Kostnadsjakt är det som kännetecknar arbetsplatsen allra mest i såväl privat som offentlig sektor. Ordet förvirring kommer på 5:e plats på topplistan:

Tunna väggar. Roman.

– Det kan handla om att man är osäker på var ens eget ansvar börjar och slutar, att man har svårt att se sin del i helheten eller att man inte riktigt vet hur man bör prioritera, förklarar Emilie Widarsson på konsultföretaget Preera som tillsammans med Skandia, Volvo IT och SKL (Sveriges kommuner och landsting) arrangerar studien.

När vi är ute i organisationer och arbetar kan vi mötas av förklaringar som ”högarna växer på skrivbordet, jag vet inte var jag ska börja.”

50 procent av tjänstemännen inom TCO har så hög arbetsbelastning att de minst en dag i veckan måste dra in på luncher eller arbeta över.

Widarsson. Organisationskonsult.

60 procent är minst en dag i arbetsveckan för trötta för att umgås med vänner eller familj, alternativt saknar de tiden.

Måhända är det därför vi inte heller orkar bry oss om kunderna, som vandrar allt längre ut i medvetandets periferi. Det första kundordet kommer nu först på plats nr 55 på listan över rådande och som nr 47 på listan över önskade värderingar, enligt Sverigestudien. En ännu sämre notering än förra årets bottenrekord.

– En förklaring skulle kunna vara att vi fokuserar så mycket på kostnader att vi glömmer det som genererar intäkter, det vill säga kunder och innovationer, säger Emilie Widarsson.

Värdeord som hierarki, byråkrati, kostnadsjakt med flera kodas i Sverigestudien som potentiellt begränsande. Ett visst mått av byråkrati kan vara nödvändigt för ordning och reda. Men överdrivet fokus innebär att verksamheten hämmas.

Bornstein. Författare och journalist. Initiativtagare till Drömmen om det goda. (Foto: Anders Rosenberg)

Genom att dividera antalet potentiellt begränsande värdeord med det totala antalet värdeord får man fram energiläckaget.

Enligt Barrett Values Centers erfarenhet från 1000-tals mätningar i en mängd olika länder representerar ett enda potentiellt begränsande värdeord på tio-i-topplistan för rådande värderingar en energiläckagekostnad på 5% av omsättningen. Fyra sådana ord skulle alltså representera en kostnad på 20%.

Vid 50% är verksamheten konkursmässig.

Årets studie visar att energiläckaget i svenska organisationer ökar. Förändringen är från 22% till 24% för privat sektor och från 28% till 29% för offentlig sektor.

Hammarskjöld. fd. generalsekreterare (Foto: FN)

Totalt sett är hälften av alla värdeord på topp-tio listan i år potentiellt begränsande. Det är alltså betydande mänsklig energi som går till spillo i våra organisationer.

För Sverige som helhet är sju av värdeorden på topp-tio-listan potentiellt begränsande och energiläckaget på nationell nivå fortsätter att öka. 2009 var det 32%, 2013 hela 47%.

– En så hög siffra tyder på att samhället är i gungning, konstaterar Emilie Widarsson.

Svårigheten att se sin egen del i helheten ligger samtidigt på en fortsatt hög nivå.

”Vi inser vad som behövs i ett uthålligt samhälle, men ser inte vår egen roll för att nå dit. Det är här någonstans som ’nånannanismen’ uppstår – vem tänker vi ska arbeta för att skapa det vi önskar? Vi är ju samhället!”, skrev arrangörerna bakom studien i en tidigare rapport.

Dialogen. Banbrytande lösningar.

De avslutar med: ”Vem är denne ”någon annan” som ska föra oss alla framåt?”

Det är lätt att bli överväldigad. Ordet utmaning kan kännas lite i underkant.

Finns det lösningar? Och var ska vi i så fall börja leta?

”Beslutsfattare bör undvika att sända dubbla budskap till medborgarna och inte betona omedelbara personliga vinster när samhällsvärden står på spel”, skriver författarna till Naturvårdsverkets rapport om konsumtionens myter.

Från Ego till eko. Leading from The Emerging Future.

Detta synsätt utvecklas vidare i Otto Scharmers och Katrin Käufers nya bok Leading From the Emerging Future, som bär undertiteln From Ego-System to Eco-System Economics.

Våra enskilda handlingar påverkar det allomfattande sociala system vi alla ingår i, det vill säga det tätt sammanvävda ekologiska, ekonomiska, politiska och sociala eko-systemet men vi ser oss själva som om vi vore delar av ett mycket mindre, avgränsat ego-system, skriver författarna.

Boken är en i raden av nya ledarskapsböcker som utgår från U-teorin, alltså antagandet att kvaliteten på resultat i alla sociala system beror på vilken nivå av medvetenhet människorna i systemet arbetar utifrån.

I Anna Bornsteins krönika Fakta i drivor över våra hjärnor utgör medvetenhet den röda tråden. Anna menar att vi behöver skifta perspektiv från den fragmenterade ytan till de inre djup där mening och förståelse finns.

Och så refererar hon Dag Hammarskjölds ledarskap med orden: Ju trognare du lyssnar inåt, desto bättre skall du höra vad som ljuder omkring dig.

Lycka. Kan upplevas i högre grad när konsumtionen går ner på lägre nivå?

För lyssnandet är själva centrum i dialogen.

Och kanske är dialogen kärnan i det nya ledarskap som situationen kräver?

En central fråga att utforska i så fall skulle kunna vara denna: Är det möjligt att uppnå högre nivåer av välbefinnande med lägre nivåer av materiell konsumtion när väl en viss nivå av materiell standard har uppnåtts? Ja, menar forskarna bakom rapporten Nordiskt policy-sammandrag. Vad menar du?

Kvinna. Saknas i en tredjedel av börs- bolagens lednings- grupper.

En av världens främsta neurobiologer säger att den ständiga uppkopplingen är den största förändringen i människans miljö någonsin. Vad denna tillgänglighet innebär för människors känsla av otillräcklighet, och av att inte ha tid över för det man egentligen vill ägna sig åt, går det bara att spekulera i. Nya boken Uppkopplad eller avkopplad kan måhända ge inspiration för ökat välbefinnande i vardagen.

Ericsson. Bäst bland börsbolagen på hållbarhet. (Foto: Ericsson)

Och varför inte lägga ifrån sig mobilen en dag eller två och istället experimentera lite med att koppla in, koppla om och koppla av? Lycka är att hitta sin inre växeltelefonist…

I dialogen kan vi koppla in oss på framtiden, så som vi uppfattar att den tar form just nu. Sådana samtal främjas av mångfald, en bristvara i svenskt näringsliv.

En tredjedel av börsbolagen har till exempel inte en enda kvinna i ledningen. Andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper ökade dock till 18 procent 2013, från 14 procent 2012.

Ericsson, med fyra kvinnor i ledningen, fick högst CSR-betyg av alla börsbolag.

Andra händelser under året som gick: Gina Tricot tog på sig ledartröjan bland modekedjorna och skickade ett brev till regeringen med krav på att den ska sätta press på Bangladesh att höja minimilönerna i landet.

Boken Uppkopplad eller avkopplad - om konsten att verka i en uppkopplad värld. Vad får den ständiga uppkopplingen för konsekvenser i vardagen?

Elbilar har toppat försäljningslistan i Norge under de tre senaste månaderna. Allt tyder på att 2014 blir genombrottsåret för elbilarna. Nu kommer populära bilmodeller som Ford Focus och VW Golf i elektrifierade versioner.

Malmö blev miljöbästa kommun, för andra gången. Upplands Väsby kom också bland de främsta, men efter att ett fel upptäckts på Vattenmyndigheten Södra Östersjöns webbplats fick man överlämna guldet till Skåne.

Efter ett par år på tronen fick Coop lämna ifrån sig utmärkelsen Mest hållbara varumärke till ICA. Axfoods varumärken kom lite längre ned på listan, men bolaget tog revansch när Antonia Ax:son Johnson blev första mottagare någonsin av Pontus Schultz pris för ett mänskligare näringsliv. Här kan du se och höra hennes vinnartal.

Johan Rockström, professor i naturresurshushållning på Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre, blev utsedd till årets miljömäktigaste person. Precis som året innan.

Nya etanolversionen av Ford Focus utsågs till Miljöbästa bil.

I år kom också Riksrevisionens rapport med anledning av de senaste vintrarnas tågkaos. Rapporten sågar närapå alla statliga organisationer, inklusive regeringen, för sin hantering av järnvägstrafiken. Ett exempel är förseningarna där Riksrevisionen framhåller att Trafikverkets statistik är så otillförlitlig att det inte ens går att avgöra om det blivit bättre eller sämre.

Malmö. Miljöbäst.

Enligt Riksrevisionen har regeringen inte skaffat sig den överblick som krävs för att man ska kunna styra tågtrafiken. Till exempel har tågbolag och statliga verk inte fått rimliga förutsättningar för att förhindra förseningar.

Finansmarknadsminister Peter Norman (m) fick ta emot utmärkelsen Hållbart ledarskap. Norman ansvarar bland annat för Telia Sonera, Vattenfall och Första – Fjärde AP-fonderna i regeringen. Två företag och fyra myndigheter vars ledarskap visat sig vara ungefär lika hållbart som ett paket glass i en finsk bastu.

Telia Soneras märkliga affärer i Uzbekistan resulterade i början på året i att såväl vd Lars Nyberg som i princip hela styrelsen fick lämna bolaget. Norman ansåg sig ha blivit förd bakom ljuset av dåvarande styrelseordförande Anders Narvinger. Affärsområdeschefen delgavs brottsmisstanke.

I november fick ytterligare fyra höga chefer sparken, varav en var den tillförordnade vd som ersatte Lars Nyberg. Material ur den rapport som fällde dessa chefer lämnas nu till åklagare.

Telia Sonera finns numera med på de svarta listor som europeiska pensionsfonder och banker använder som vägledning för vilka företag de inte bör investera i.

Svag ägarstyrning bäddade för telejättens etikfiasko.
Det finns faktiskt gränser för hur lam en storägare får vara.

Andreas Cervenka i SvD.

I Tyskland planerar helstatliga Vattenfall att öppna fem nya dagbrott för brunkol. 3.200 människor måste flytta när deras byar utplånas. Konsekvenserna blir också stora koldioxidutsläpp, förgiftat vatten, luftföroreningar och naturlandskap som kommer att förändras för all framtid.

ICA. Mest hållbara varumärke. (Bild: ICA)

Vattenfalls jätteinvestering i fossil energi i form av köpet av energibolaget Nuon visade sig bli Sveriges sämsta företagsaffär någonsin. Hittills har 38 miljarder av skattebetalarnas pengar bokstavligt talat gått upp i rök.

Trots varningssignaler från experter genomfördes köpet av fossil-bolaget och ansvaret faller tungt på Alliansens dåvarande gröna röst, Maud Olofsson (c). Till media har hon sagt att hon informerat övriga regeringen om innehållet i affären och förankrat den där. Hennes uttalande stöds också av dokumentation på Näringsdepartementet.

Ax:son Johnson. Uppmärksammad för mänskligt företagande.

Men enligt finansmarknadsminister Peter Norman stämmer det inte. Han hävdar tvärtom att partiledarna inte blivit informerade om affären i förväg.

Svd sammanfattade de motstridiga uttalandena så här: Slutsatserna av detta är smått svindlande. Antingen informerade Maud Olofsson aldrig statsminister Fredrik Reinfeldt eller någon annan av partiledarna om en kommande 100-miljardersaffär och ljög dessutom om det i efterhand. Dessutom har det upprättats falska handlingar på regeringskansliet. Eller så är det övriga partiledare som i efterhand medvetet valt att mörka sin kännedom. Ord står mot ord.

Affären är KU-anmäld. Granskningen väntas vara klar i maj 2014.

Varken Peter Norman eller någon annan i regeringen tycks bekymra sig över att Ansvarslöst ägande håller på att bli själva ”kärnvärdet” i AP-fondernas varumärke.

Vattenfall. Förlorade 38 miljarder av skattebetalarnas pengar genom en satsning på fossil energi

Första till Fjärde AP-fonderna håller sig med policys och ett etiskt råd samtidigt som man investerar tungt i företag som är involverade i allvarlig miljöförstöring, kränkning av mänskliga rättigheter, korruption och utveckling av kärnvapen.

Bland annat investeras i ett företag som säljer krigsmateriel till diktaturen i Burma, i strid med EU:s vapenembargo.

En stor del av fondernas tillgångar är dessutom placerade i bolag som är inriktade på fossil energi. Enligt Världsnaturfonden har de fyra AP-fonderna placeringar i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva företag.

För att få ihop de bägge oförenliga ståndpunkterna blir det nödvändigt att skönmåla verksamheten.

– AP-fondernas investeringar i praktiken rimmar ganska illa med det som uttrycks i deras värdegrund och policys, säger Jakob König på Sveriges Konsumenter till Svt.

AP-fonderna ”vann” Greenwash-priset 2013.

Organisationen Swedwatch konstaterade tidigare i en rapport att den grundläggande orsaken till AP-fondernas bristande etik- och miljöarbete är statens otydliga riktlinjer och låga förväntningar på fonderna.

Denna studie visar att flera intressenter, däribland företag och konsumenter, vill att regeringar och beslutsfattare ska visa ledarskap, skriver författarna bakom rapporten Nordiskt policy-sammandrag.

I vilken mån tror du att det kommer att ske?

Hur ser den framväxande framtiden ut ur ditt perspektiv?

Hur vill du bidra till att forma den?

Gott Nytt År önskar Bosse på Ledarskap & Förnyelse.

Läs mer:
Årskrönika 2012