Arbetsklimatet allt kärvare

Emilie Widarsson på konsultföretaget Preera, en av arrangörerna av Sverigestudien

För femte året i rad presenteras idag Sverigestudien. Den ger en bild av ett kärvare arbetsklimat. Ord som byråkrati och hierarki har blivit vanligare när svensken ska beskriva sin arbetsplats. Kostnadsjakt dominerar. Förvirringen består. Kunden vandrar ännu längre bort i periferin och för Sverige som helhet svajar det mer än förra året.

Ett vanligt ord, som i flera år legat på femte plats på topplistan över de rådande värderingarna är förvirring. Det är något som är unikt för Sverige, jämfört med andra länder där undersökningen genomförts.

– Det kan handla om att man är osäker på var ens eget ansvar börjar och slutar, att man har svårt att se sin del i helheten eller att man inte riktigt vet hur man bör prioritera, förklarar Emilie Widarsson på konsultföretaget Preera som tillsammans med Skandia, Volvo IT och SKL (Sveriges kommuner och landsting) arrangerar studien.

– När vi är ute i organisationer och arbetar praktisk med materialet kan vi mötas av förklaringar som ”högarna växer på skrivbordet, jag vet inte var jag ska börja.”

Det är framförallt personer i åldersspannet mellan 21 och 50 som tycker att förvirring kännetecknar den egna arbetsplatsen.

Ett annat ord som skiljer ut Sverige från övriga länder är att kvalitet rankas så högt inom näringslivet. Privat sektor har kvalitet som 8:e mest valda ord i nuläge och 6:e mest valda ord i önskad framtid. Inom offentlig sektor finns ordet dock inte med på topp 10 för vare sig nuläge eller önskad framtid.

Jämfört med andra länder är det speciellt två ord som saknas på den svenska listan över rådande värderingar, det är ansvarstagande och ständigt lärande. ”Tar ansvar” finns med bland de vanligaste orden på listan över personliga värderingar, men av någon anledning anser man inte att detta kommer fram på arbetsplatsen.

Kunden har i år hamnat ännu längre ut i periferin. Det första kundordet kommer nu först på plats nr 55 på listan över rådande och som nr 47 på listan över önskade värderingar. Svensken skiljer sig därmed radikalt från anställda i länder som USA, Kanada, Australien och Storbritannien som i tidigare undersökningar placerat ordet kundtillfredsställelse på första plats när de beskriver sin arbetsplats.

– En förklaring skulle kunna vara att vi fokuserar så mycket på kostnader att vi glömmer det som genererar intäkter, det vill säga kunder och innovationer, säger Emilie Widarsson.

Kostnadsjakt är det ord man tycker kännetecknar sin arbetsplats allra mest i årets mätning, det gäller både privat och offentlig sektor.

Den mest önskade värderingen på våra arbetsplatser är också i år anställdas hälsa. Det gäller såväl för den privata som för den offentliga sektorn. I näringslivet placeras anställdas hälsa som nr 6 i rådande arbetsplatskultur, medan detta ord saknas på tio-i-topp-listan för offentlig sektor. Anställdas hälsa är också den värdering där det fortsatt råder störst gap mellan önskat läge och nuvarande läge på svenska arbetsplatser.

Ärlighet, som för två år sedan rasade från en förstaplats bland de personliga värderingarna till femte plats och samtidigt försvann helt från listorna över önskad kultur både på organisations- och nationsnivå har inte nämnvärt förändrats till det bättre.

Det har heller inte ”nånannanismen”, som ligger kvar på samma höga nivå. ”Vi har alltså positiva personliga värderingar och inser vad som behövs i ett uthålligt samhälle, men ser inte vår egen roll för att nå dit. Det är här någonstans som ’nånannanismen’ uppstår – vem tänker vi ska arbeta för att skapa det vi önskar? Vi är ju samhället!”, skrev rapportförfattarna i förra årets studie.

Kostnadsjakt är det ord man tycker kännetecknar sin arbetsplats allra mest i årets mätning

Värdeord som hierarki, byråkrati, kostnadsjakt med flera kodas i undersökningen som potentiellt begränsande. Med potentiellt menas att orden inte alltid är begränsande. Ett visst mått av byråkrati kan vara nödvändigt för ordning och reda. Men överdrivet fokus innebär att verksamheten hämmas och resultatet begränsas.

Genom att dividera antalet potentiellt begränsande värdeord med det totala antalet värdeord får man fram energiläckaget, som kan sägas vara en slags kulturell entropi.

Enligt Barrett Values Centers erfarenhet från 1000-tals mätningar representerar ett enda potentiellt begränsande värdeord på tio-i-topplistan för rådande värderingar en energiläckagekostnad på 5% av omsättningen. Fyra sådana ord skulle alltså representera en kostnad på 20%. Vid 50% är verksamheten konkursmässig.

Hållbara organisationer förstår detta samspel av värderingar, beteenden och kultur. De inser att energiläckagekostnader kan utgöra en betydande dold kostnad i företaget

Årets studie visar att energiläckaget i svenska organisationer ökar. Förändringen är från 22% till 24% för privat sektor och från 28% till 29% för offentlig sektor. Totalt sett är hälften av alla värdeord på topp-tio listan i år potentiellt begränsande. Det är alltså betydande mänsklig energi som går till spillo i de svenska organisationerna.

För Sverige som helhet är sju av värdeorden på topp-tio-listan potentiellt begränsande och energiläckaget på nationell nivå fortsätter att öka. 2009 var det 32%, i år hela 47%.

– En så hög siffra tyder på att samhället är i gungning, konstaterar Emilie Widarsson.

Ljusglimten i årets studie står mätningen på den kommunala nivån för, ny för i år. Här återfinns ordet miljömedvetenhet på andra plats bland de rådande värderingarna och ansvar för kommande generationer på tredjeplatsen i listan över önskade värderingar.

– Sammantaget ger undersökningen en bild av ett kärvare arbetsklimat i år än förra året, säger Emilie Widarsson och avslutar med att sammanfatta sin analys av årets resultat:

– Ett allt mer rädslodrivet ledarskap skapar introverta organisationer där både chefer och medarbetare sluter sig. På nationsnivån kan man utläsa att samhället inte lyckas uppfylla invånarnas grundläggande behov. Samtidigt är den nya mätningen på kommunal nivå en ljusglimt. Respondenternas beskrivning av det lokala samhälle de lever och verkar i kännetecknas av mer konstruktiva och hållbara värderingar än på organisations- och nationsnivå.

Undersökningen genomfördes under de första veckorna i mars. 2.000 personer svarade på personliga värderingar, 1.000 på värderingar på organisations-, kommun- och nationsnivå.

Personliga värderingar

1. Humor/glädje
2. Familj
3. Ansvar
4. Ärlighet
5. Tar ansvar

Rådande kultur på arbetsplatsen, totalt (PB = Potentiellt begränsande värdeord)

1. Kostnadsjakt (PB)
2. Lagarbete
3. Ansvar
4. Resultatinriktat
5. Förvirring (PB)
6. Hierarki (PB)
7. Humor/glädje
8. Engagemang
9. Byråkrati (PB)
10. Kortsiktighet (PB)

Önskad kultur på arbetsplatsen, totalt

1. Anställdas hälsa
2. Humor/glädje
3. Lagarbete
4. Erkännande av anställda
5. Ansvar
6. Ekonomisk stabilitet
7. Anpassningsbarhet
8. Kvalitet
9. Engagemang
10. Medarbetarengagemang

Rådande kultur på arbetsplatsen, privat sektor (PB = Potentiellt begränsande värdeord)

1. Kostnadsjakt (PB)
2. Resultatinriktat
3. Ansvar
4. Lagarbete
5. Humor/glädje

Önskad kultur på arbetsplatsen, privat sektor

1. Anställdas hälsa
2. Ekonomisk stabilitet
3. Lagarbete
4. Erkännande av anställda
5. Kvalitet

Rådande kultur på arbetsplatsen, offentlig sektor (PB = Potentiellt begränsande värdeord)

1. Kostnadsjakt (PB)
2. Byråkrati (PB)
3. Lagarbete
4. Förvirring (PB)
5. Ansvar

Önskad kultur på arbetsplatsen, offentlig sektor

1. Anställdas hälsa
2. Humor/glädje
3. Lagarbete
4. Balans hem/arbete
5. Erkännande av anställda

Rådande kultur i Sverige (PB = Potentiellt begränsande värdeord)

1. Arbetslöshet (PB)
2. Byråkrati (PB)
3. Osäkerhet om framtiden (PB)
4. Yttrandefrihet
5. Resursslöseri (PB)
6. Materialistiskt (PB)
7. Skyller på varandra (PB)
8. Fred
9. Kortsiktighet (PB)
10. Utbildningsmöjligheter

Rådande kultur på kommunal nivå (PB = Potentiellt begränsande värdeord)

1. Kostnadsjakt (PB)
2. Miljömedvetenhet
3. Arbetslöshet (PB)
4. Byråkrati (PB)
5. Osäkerhet om framtiden (PB)
6. Resursslöseri (PB)
7. Kortsiktighet (PB)
8. Mångfald
9. Utbildningsmöjligheter
10. Ekonomisk stabilitet

Läs mer: Sverigestudien 2013

Fakta
Sverigestudien är sedan 2009 en årligen återkommande kartläggning av Svenskarnas värderingar. Bakom Sverigestudien 2013 står fyra fristående organisationer: Preera, Skandia, SKL (Sveriges kommuner och landsting) samt Volvo IT. Den bygger på en metod, Cultural Transformation Tool (CTT), som tagits fram av Barrett Values Centre, ett institut som sedan 1997 utvecklat och förfinat metoden som idag används i 59 länder. Kärnan i metoden utgörs av sju nivåer av medvetenhet. Syftet är att synliggöra värderingarna hos de som bor i Sverige utifrån en övertygelse att människor med kunskap om sina värderingar fattar mer medvetna, och därmed klokare beslut.