Ärlighet – värdering i fritt fall?

Ett verktyg för att arbeta med värdegrunden, det är något många chefer hittills saknat. Sverigestudien är inte bara det, den visar också på värderingsförändringar – som att bilden av svensken som en hederlig prick nu ifrågasätts. Av oss själva.

Att förstå värderingar skapar värde, twittrade någon häromdagen. Värderingar är det där svårgripbara, det som sitter i väggarna men ändå på något oförklarligt sätt tycks vara med och styra det som sker och inte sker på arbetsplatsen.

Våra värderingar är ett uttryck för det vi tycker är viktigt och därmed också en kanal in till motivation och personligt engagemang. Ofta är vi omedvetna om vad vi anser är viktigt och vilka föreställningar som påverkar handlandet, vi har helt enkelt inte tänkt igenom det.

Genom att reflektera över vad som är viktigt och stämma av resultatet med andra kan vi bli mer medvetna om våra värderingar och därmed också om de starka drivkrafter som gömmer sig i dem. Det ger i förlängningen möjlighet att byta bort gamla vanor och handlingsmönster mot ett mer ändamålsenligt agerande utifrån en mer medveten motivation.

Att arbeta med värderingar i organisationer har blivit vanligt eftersom det har högre hävstångsverkan än att fokusera på handlingsmönster och beteenden.

Organisationskonsulten Martin Sande menar att cheferna i de flesta organisationer har tillgång till både kompetens och verktyg för att arbeta systematiskt med struktur och strategi, men ofta saknar metoder och modeller för hur de kan gå tillväga för att initiera och leda dialoger om kultur och värdegrund.

Ärlighet är inte längre lika viktigt för oss visar Sverigestudien

Sverigestudien är sedan 2009 en årligen återkommande kartläggning av Svenskarnas värderingar. Men den erbjuder samtidigt ett verktyg och ett språk för utveckling av organisationskulturen.

Av naturliga skäl är arbetet med värdgrunden delvis en inåtvänd process, värderingar uppstår ju i det inre. Men Sverigestudien ger dessutom möjlighet till utblick och intressanta jämförelser då den återkommande utförs på såväl personlig som organisatorisk, nationell och internationell nivå.

Martin Sande, initiativtagare till Sverigestudien

Martin Sande, som via konsultföretaget Preera är initiativtagare till studien, förklarar att arrangörerna vill vara en positiv kraft i utvecklingen och bidra till ett mer medvetet Sverige.

– Vår uppgift är inte bara att debitera konsulttimmar, utan att vara med och påverka samhället i positiv riktning. Därför har vi valt att erbjuda en open source-produkt, kostnadsfri och tillgänglig för alla som vill använda den.

Den stora överraskningen i årets studie är att ärlighet har halkat ner till femte plats på listan över svenskarnas personliga värderingar. Förra året och året dessförinnan låg den på första plats.

Och som om detta inte vore nog har den dessutom försvunnit helt från listan över önskad kultur både på organisations- och nationsnivå.

Martin Sande menar att samhällsfenomen som Skandia-äventyr, Röda Kors-åtal, Ikeastiftelser, ”Göteborgsanda”, hemliga bonusavtal och svartjobb hos både folk och ministrar nu kan ha slagit rot i den svenska folksjälen.

– I många organisationer jag kommer i kontakt med möter jag kommentarer som ”Om andra inte är ärliga, varför ska då jag vara det?”

Att bara ta del av undersökningen gör knappast någon skillnad, den har inget värde i sig själv. Det är först när vi väljer att bli medskapare till utvecklingen och ta aktiv del i dialogen som värde skapas för oss själva, vår organisation, vårt land och kanske också för världen som helhet.

För varje år blir allt fler intresserade av att vara med och påverka arbetsplatsens kultur, samtidigt som de får möjlighet att utforska sina egna värderingar.

- Vi har en ständigt ökad efterfrågan på presentationer av metoden och undersökningsresultaten. Det är inte bara företag som har nytta av verktyget, även institutioner som Svenska Institutet, arbetsmarknads- och justitiedepartementet och diskrimineringsombudsmannen har visat intresse för att använda Sverigestudien i syfte att utveckla sina verksamheter, säger Martin Sande.

Arrangörerna poängterar att energin inte finns i svaren, utan i frågorna – om studien inte används som underlag för dialog på arbetsplatsen blir det ingenting mer än vad det är idag; ord på ett papper utan mening och betydelse, skriver de i syfte att inspirera till en djupare förståelse för det värdeskapande som sker när vi tillsammans tar oss an arbetsplatsens värderingar.

Har står det egentligen till med ärligheten i Sverige? Vad anser du? Vad innebär ordet ärlighet för dig? Hur ser det ut på din arbetsplats? Vad skulle det innebära om egen vinning överordnas gemensamma mål?

Studien är fri att använda som verktyg i organisationsutvecklingen. På sidan 11 i rapporten, under rubriken “Att komma vidare – dialog och delaktighet som redskap för utveckling” finns inspiration för att komma igång med dialogen. Lycka till!

Komplettering 2012-05-12: “Ärligheten har gått från en given första plats som personlig värdering 2009 och 2010. För 2011 och 2012 återfinns den på plats 5 bland de personliga värderingarna. En betydande förändring sett till att alla andra ord på topp 5 legat relativt konstant på sina placeringar sedan 2009. Det som förbryllade oss förra året och kvarstår som faktum i år är att ärlighet förra året försvann, och i år förblir frånvarande bland de värderingar vi önskar se på våra arbetsplatser och i Sverige som samhälle. 2009 och 2010 fanns ordet på topp 10 för båda dessa skärningar, förra året försvann det från båda – även sett till topp 20, och inte heller i år syns ärlighet till ens i dessa utökade topp 20-listor.”

Ur Sverigestudien 2012

Läs mer
Den försvunna kunden
Hälsa högst värderat

Länkar
Sverigestudien

Rapport 2011
Hela undersökningsmaterialet

Barrett Values Center

Fakta: Sverigestudien 2011 är ett initiativ av fyra fristående företag. Producent är Preera och medarrangörer är Volvo IT, Fortos Management Consulting och Vidunderlig. Den bygger på en metod, Cultural Transformation Tool (CTT), som tagits fram av Barrett Values Centre, ett institut som sedan 1997 utvecklat och förfinat metoden som idag används i 59 länder. Kärnan i metoden utgörs av sju nivåer av medvetenhet. Syftet är att synliggöra värderingarna hos de som bor i Sverige utifrån en övertygelse att människor med kunskap om sina värderingar fattar mer medvetna, och därmed klokare beslut.

Läs fler artiklar om: Värdegrund

Mer om:

Share
Tipsa en vän Tipsa en vän

Om författaren:

RSSKommentarer (0)

Trackback

Kommentera




Om du vill att ditt foto skall visas med din kommentar, skaffa en Gravatar.