Nulägesanalys inför 2015 (del 1)

Edris. Ledarskapsförfattare. (Foto: Anton Svedberg)

Förändring. Instabilitet. Oförutsägbarhet.

Det är vad som präglar samhället i allt högre grad, enligt många bedömare. Utvecklingen väntas leda till att det blir allt svårare för företag att behålla kunder, för fackföreningar att behålla medlemmar, för anställda att behålla jobbet, för medier att behålla publiken…

…och för regeringar att behålla makten. Under hösten slog turbulensen och osäkerheten till med full kraft, plötsligt visste ingen längre hur Sverige skulle styras.

Uppåt en halv miljon väljare valde att lämna sitt gamla parti för att istället lägga sin röst på Sverigedemokraterna. När SD sedan röstade på oppositionens budgetförslag var krisen ett faktum. Upprördheten bland Sveriges politiska ledare slog nya rekord och ett genomgående tema var att ansvaret ligger hos någon annan.

Wahlström. Framtidsforskare.

Det finns ingen “annan” att skylla på skriver Karl-Erik Edris i sin krönika SD och flykten från ansvar. Vi är alla djupt inblandade vare sig vi förstår det eller vill erkänna det.

Arbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå och “Jobless growth” har blivit ett etablerat begrepp.

Hittills har det varit rutinjobben som automatiserats men nu står allt fler kvalificerade yrken på tur. En rapport från Stiftelsen för strategisk forskning visar att 2,5 miljoner jobb kommer att vara ersatta med hjälp av digital teknik inom 20 år. Över hälften av alla anställda i Sverige riskerar därmed att bli av med jobbet.

Bakom den allt snabbare förändringstakten ligger bland annat en accelererande teknikutveckling i digitaliseringens spår. Sociala medier, appar, humanoider (robotar som arbetar tillsammans med människor), 3D-skrivare, självkörande bilar och civila drönare är bara några exempel på hur ny teknik kommer att revolutionera arbetsmarknaden.

Framtidsforskaren Bengt Wahlström avslöjar vad som väntar runt hörnet i sin krönika Trender.

Samtidigt fortsätter skuldsättningen i världsekonomin att öka. Sedan 2008 har världen (exklusive finanssektorn) lånat 200 miljarder kronor om dagen, enligt forskningsinstitutet ICMB. Sverige ligger på sjätte plats på listan över världens mest skuldsatta hushåll, underskottet i budgeten var förra året 72 miljarder. Den samlade svenska statsskulden ligger på 1,4 biljoner, en ökning med cirka 120 miljarder sedan årsskiftet 2013/2014.

De stora hoten mot ekonomin och arbetsmarknaden i Europa finns dock i länder som Frankrike och Italien där skulduppbyggnaden fortsätter i oförminskad takt i kombination med marginell eller obefintlig tillväxt samt låg reformvilja. Frankrike har inte haft en budget i balans sedan 1970.

Bergqvist. Chefsekonom. (Foto: SEB)

I en av sina krönikor skriver SvD:s Andreas Cervenka:
– Om för höga skulder var problemet från början verkar det inte som om saker och ting går år rätt håll.

Makthavarna försöker möta en alltmer komplex och oförutsägbar värld med olika åtgärder. För första gången i historien är reporäntan 0,00 procent, och den väntas ligga kvar på den nivån till mitten av 2016. Minst.

– Jag ser ingen konjunkturcykel. Den har, i alla fall under viss tid, upphört att existera. Och det är en mardröm för många företag, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB till SvD.

Arbetslöshet anses allra mest kännetecknande för landet som helhet, visar Sverigestudien 2014. Även på kommunnivå är nu arbetslöshet mest utmärkande, upp två placeringar från föregående år.

Sju av värdeorden på den nationella topp-tio listan är potentiellt begränsande. Energiläckaget på nationell nivå minskar dock något, från 47 till 43 procent. Och det är Stockholmsområdet som driver utvecklingen, från 48 till 38 procent.

För Storgöteborg går utvecklingen åt motsatt håll, här sker istället en ökning av energiläckaget från 46 till 47 procent. Exempelvis väljs ordet resursslöseri i år av 42 procent av göteborgarna, en ökning från 28 procent förra året.

Stockholm. Minskar energiläckaget i Sverige.

Svenska arbetsplatser har blivit lite mer präglade av samarbete, engagemang och glädje.
– Det är en något ljusare bild som träder fram, och det är framförallt i Stockholmsområdet det sker en intressant och konstruktiv utveckling, säger Emilie Widarsson, projektledare för Sverigestudien.

Widarsson. Projektledare.

Invånarna i Göteborg med omnejd ger däremot en mörkare bild av sin situation än förra året. Medan de boende i Stockholmsregionen beskriver arbetsplatser präglade av lagarbete och engagemang är kostnadsjakt, kortsiktighet och slutenhet framträdande värdeord på arbetsplatserna i Storgöteborg.

Trenden att kunden/brukaren blir allt mer osynlig fortsätter. 2014 kommer det första kundordet (kund/brukartillfredsställelse) på plats nr 57 (-2) för rådande värderingar och nr 55 (-8) för önskade värderingar. Även i övrigt är världen utanför den egna organisationen märkligt osynlig i både privat och offentlig sektor.

På arbetsplatser inom offentlig sektor tar sig en ny värdering in på topp-tio: Göra skillnad/något betydelsefullt.

Och även i år är anställdas hälsa den mest önskade värderingen, såväl inom privat som offentlig sektor. Samtidigt är detta den värdering där gapet mellan rådande och önskad verklighet är som allra störst. 2012 var det 21 procent som ansåg att anställdas hälsa var en värdering som kännetecknade arbetsplatsen, 2013 var det 19 procent och 2014 18 procent.

Dopping. Hållbarhetskommunikatör.

Ordet miljömedvetenhet som rådande värdering på nationell nivå har en fallande trend alltsedan mätningarna startades. Det har gått från en sjätteplacering 2013 till en 14:e plats 2014.

Det står i kontrast till utvecklingen av samma ord på listan över önskade värderingar. Här går trenden i motsatt riktning, från en 16:e plats till en 6:e plats 2014.

Större andel kvinnor än män väljer ansvar för kommande generationer (46 procent kvinnor, 36 procent män) och bevarande av naturen (35 procent kvinnor, 23 procent män).

15 av börsbolagens vd:ar är kvinnor, 238 är män.

Andelen kvinnor i de svenska börsbolagens ledningsgrupper ligger kvar på runt 18 procent även under 2014, enligt AllBright-rapporten. Efter att ha ökat från 14 procent 2012 har utvecklingen därmed stannat av. Antalet företag, av börsens totalt 253, som inte har några kvinnor i ledningen sjönk dock 2014 till 82, från 86 året innan. 2012 var de 100.

Bristen på jämställdhet och mångfald inom juristkåren medför att lagen tolkas, skrivs och upprätthålls av en homogen grupp med likartade erfarenheter. Trots att kvinnor har varit i majoritet bland nyutexaminerade jurister i 20 år och har bättre betyg än sina manliga kollegor är det få kvinnor som gör karriär på advokatbyråer.

Malmö. Miljöbäst.

Även inom akademin är det dåligt ställt med jämställdheten. I landets juridiska fakulteter är endast tre av 10 professorer kvinnor, trots att kvinnor utgör 57 procent av doktoranderna.

Frågan om könstypiska skillnader är fortfarande laddad.
– Det finns så många onödiga missförstånd och krockar, som bottnar i ren och skär okunskap om de här skillnaderna, och där vi blir sårade, besvikna, överkörda – till och med sjuka – bara för att vi inte förstår varandras synsätt, skriver Annika Dopping i sin krönika Könstypiskt.

2014 blev genombrottsåret för elbilen. Flera nya elbilar introducerades på marknaden och försäljningen satte fart. För första gången blev också miljöbästa bil en elbil; Tesla Model S.

Tesla Model S. Miljöbäst. (Foto: Tesla Motors)

Malmö blev miljöbästa kommun för tredje gången och Karin Bodin, vd på Polarbröd, fick ta emot priset Hållbart ledarskap. Lantmännen blev mest hållbara varumärke.

Bodin. vd med hållbarhet i fokus. (Foto: Polarbröd)

Karl-Johan Persson, vd och koncernchef H&M, fick ta emot Pontus Schultz pris för ett mänskligare näringsliv. Priset delas ut till en person i näringslivet som har gjort betydande insatser för ökad mångfald, jämställdhet och hållbarhet.

Företaget fick även 2014 Fairness Award av Global Fairness Initiative för lönehöjningar, innovativa modellfabriker, återanvändning av kläder och ett initiativ för att införa hållbarhetsmärkning i modebranschen.

Persson. vd med mänsklighet i fokus. (Foto: H&M)

H&M har också slutit ett avtal med ILO, (International Labour Organization) som syftar till att stärka arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer.

– Tillsammans med ILO kommer vi att arbeta för att få till stånd kollektivavtal mellan arbetstagare och arbetsgivare. säger Karl-Johan Persson till SvD.

Del 2 av nulägesanalysen publiceras inom kort.