Klarsyn genom nålsögat

Bosse Westermark, redaktör

Det sägs att det i gamla Jerusalem fanns en port i stadsmuren som kallades Nålsögat.

Passagen var så trång att kamelförarna var tvungna att lasta av all packning på bägge sidor kamelen för att den skulle kunna passera.

En del vatten har runnit under broarna sen dess. Nuförtiden verkar det som att det är vi själva som är tungt lastade.

Det senaste året har flera undersökningar visat att vi blir allt mindre nöjda med vår arbetsplats.

Det största missnöjet riktas ofta mot det som upplevs som en alltför stressande miljö. Den ger oss sömnsvårigheter, får oss att dra in på lunchen och leder till att familj och vänner kommer på undantag. Eva Nordmark, ordförande i TCO, anser att vi har en tickande ohälsobomb på kontorsgolvet.

Vi skriver 2012, vad beror det på att vi inte har kommit längre? Vad hindrar oss från att sätta upp en gräns mot orimliga arbetsförhållanden och ett alltför uppdrivet tempo?

Det finns många tänkbara orsaker, men faktum kvarstår. Det verkar som att det är något som inte stämmer i arbetslivet, något som kommit i obalans.

Den oundvikliga frågan inställer sig: Vad kan vi göra åt det?

Några olika strategier uppenbarar sig. Vi kan:

  1. Söka oss till en annan arbetsplats, om vi inte tror att det kommer att bli bättre på den nuvarande.
  2. Arbeta med inre omställning. Då kan det vara till hjälp att utveckla en mer medveten närvaro, ett förhållningssätt som underlättar att finna inre lugn i stressade miljöer.
  3. Ta gud i hågen och initiera en förändringsprocess som involverar alla berörda med syfte att göra organisationen till en livsberikande plats.
  4. Kombinera punkterna 2 och 3 ovan. Det betyder att vi använder medveten närvaro som ett gemensamt förhållningssätt i förändringsprocessen.

En viktig anledning till de problem vi upplever på jobbet är de föreställningar som råder om saker och ting. Till exempel föreställningen om vad det innebär att vara människa, det vi brukar kalla människosyn.

Eller föreställningen om hälsa. Eller om motivation. Eller kreativitet. För att inte tala om föreställningen om effektivitet.

Är vi likt Jerusalems kameler ute på ökenvandring med skavande ok som tynger våra axlar? Och vad består i så fall lasten av? Antaganden? Övertygelser? Begränsande självbilder? Inrotade tanke- och vanemönster?

När vi "får syn" på våra föreställningar tappar de sin makt över oss


F
öreställningar är självförstärkande system, där sådan information som bekräftar befintliga antaganden och övertygelser ges direkt tillträde till medvetandet. Icke-bekräftande information däremot tenderar att sållas bort redan innan vi ens blir medvetna om den, alternativt omtolkas den för att passa in i vår befintliga föreställningsvärld. Det leder till att våra tankemodeller tenderar att befästas över tid.

Föreställningarna lever sina liv i gränslandet mellan det medvetna och omedvetna. Ofta är vi inte medvetna om dem och hur de påverkar vår tolkning av det som sker, vårt tänkande och våra handlingar. Just deras tendens att passera obemärkta och därmed uppfattas som sanningar är ett underskattat hinder i såväl organisationsutveckling som i vår personliga strävan att växa och utvecklas. Så fort en föreställning blir medveten, så fort vi ”får syn” på den, tappar den sin makt över oss.

När den mänskliga anden en gång antagit en åsikt… drar den till sig allt annat som stöder och stämmer med denna åsikt. Och även om det finns ett stort antal omständigheter av betydande tyngd som talar för den motsatta ståndpunkten, avvisar den dessa eller bortser från dem, eller gör någon distinktion som sätter dessa på undantag, på det att… oomtvistligheten hos de slutsatser den tidigare har dragit inte skall rubbas.

Den engelske 1600-talsfilosofen Francis Bacon citeras i boken Kognitiv Psykologi av Lundh/Montgomery/Waern.

Kvantfysikern David Bohm uttryckte saken på följande vis: Tanken skapar världen och säger sen: Jag gjorde det inte!

Våra föreställningar styr vad vi har möjlighet att se. När det gäller utmaningen att bygga en (mer) livsberikande organisation behöver vi uppmärksamma de föreställningar, individuella som kollektiva, som formar arbetsplatsens kultur. Vi behöver arbeta med dem. Granska dem. Ifrågasätta dem. Utmana dem.

Det finns anledning att ta med oss det närvarande förhållningssättet när vi går in i förändringsprocessen. Dels underlättar det kommunikationen. Det är en sak att prata om dagens väderförhållanden, en helt annan att föra utforskande samtal om djupt liggande övertygelser.

Dels är det ett obestridligt faktum, inte en föreställning, att just här och nu existerar inga som helst föreställningar. Just precis här och nu existerar bara här och nu – ett tomrum fyllt av möjligheter och tendenser. Det är svårt att tänka sig en bättre, mer neutral och nyskapande plats för dialogen.

Ur det genuint närvarande samtalet växer en kollektiv klarsyn fram sprungen ur en ny medvetenhet. Och som i en spegel ser vi det plötsligt framför oss på vägen. Nålsögat. Så befriande!

Det har varit en lång och påfrestande resa. Nu kan vi börja lasta av.

Fakta
Passagen genom Nålsögat som metafor för en transformation av uppmärksamheten i riktning mot ett gemensamt fokus på ”det som vill hända” används i den forskning och praktiska tillämpning som sker inom SoL (Society for Organizational Learning),
Presencing Institute och Sloan School of Management på MIT (Massachusetts Institute of Technology). Liknelsen förekommer bland annat i böckerna Presence – An Exploration of Profound Change in People, Organizations, and Society och Theory U – Leading from the Future as It Emerges.

Läs fler artiklar om: Ledare

Share
Tipsa en vän Tipsa en vän

Om författaren:

RSSKommentarer (0)

Trackback

Kommentera




Om du vill att ditt foto skall visas med din kommentar, skaffa en Gravatar.